.: Pseudotvillingar :.

10 år sedan minstingen föddes, och jag vet att jag har letat efter begreppet men inte kommit på vilket ord det är jag letar efter. Nu sprang jag på det av en slump. Och konstaterar att det är ju det jag har. Pseudotvillingar.

 
 
 

.: Min minsting och min andra hemmafödda :.

Idag är det 10 år sedan min yngsta dotter föddes hemma i vardagsrummet.

Den lilla skruttan kom lite som på ett bananskal...helt oplanerat och väldigt tätt inpå den första hemmafödda, som jag skrivit om tidigare. 

Den här gången har jag ingen förlossningsberättelse att dela med mig av. Det har liksom inte blivit av att skriva en, även om jag har tänkt på det flera gånger. Det blev lite mycket av allt när hon kom, helt plötsligt var jag 4-barnsmamma och dessutom med två små som båda ammades. 

Och trots att denna förlossning blev lite mer dramatiskt och har en del ingredienser som jag analyserat fram och tillbaka, så kommer jag inte ifrån att det här med att föda barn är helt magiskt.

Denna lilla krabat som kom till oss var till en början väldigt lung och anpassningsbar. Hon sa inte mycket det första året. Satt mest still och betraktade omgivningen och sina äldre syskon. 

Men säg det lugn som varar. Det visade sig att det här var en tjej med stark vilja och röstresurser. Hon blev en lillasyster som gjorde skäl för sitt namn. En tjej som gillar att synas och höras. Om det är nåt av mina barn som skulle kunna bli artist eller skådis, så är det hon.

Och hur det än kom sig att hon dök upp i vårt liv, så har det idag gått 10 fantastiska år!

Grattis Sindra! <3

.: 2015 :.

Här kommer en liten summering av året som gått.
 
Jag har för första gången i mitt liv önskat att få dö. På riktigt. Den krisen som jag gick igenom i början av 2015, har gett mig en helt annan förståelse för människor som väljer att ta sitt liv. Men jag hoppas att jag aldrig mer ska behöva uppleva den avgrunden igen.
 
Jag fick ett nytt jobb under våren. Det blev en räddning och det som fick upp mig till ytan så pass att jag kunde ta mig vidare.
Ett jobb som sedan visade sig vara svårare än jag trott att hantera. Men med tiden har jag faktiskt börjat trivas.
 
Som jag skrivit om tidigare här på bloggen så har jag brutit med mina barns pappa. Det är och har varit en väldigt jobbig period, även om jag vet att jag tagit rätt beslut. Men det var ett beslut som jag tog alldeles för sent, och på ett sätt som har sårat en människa som betyder väldigt mycket för mig. Det sörjer jag.
 
Jag har återupptagit kontakten med släktingar som jag inte har träffat på många år. Det känns skoj!
 
Denna bergodalbana som livet är, har gett mig nya insikter och fått mig att upptäcka nya saker om mig själv. Jag som alltid har hävdat att jag behöver mer balans i tillvaron väljer ändå ytterligheter. På nåt sätt finns det nån mening med det också. Jag blir prövad och får ifrågasätta mina egna val och värderingar. Vem är jag och vad har jag för uppdrag i det här livet?
 
Jag har insett att jag har vänner som finns i vått å torrt. Och som betyder otroligt mycket för mig. Kloka vänner som ser mig och ger mig nya vinklar på livets svårigheter. De är guld värda!
 
Jag har också träffat någon som har fångat mitt hjärta. Men den storyn sparar jag på. Jag måste ju ha nåt att skriva om nästa år också.
 
Tjing å Gott Nytt 2016
 
 
 
 

.: länge sen... :.

...jag kände mig så glad å upprymd som idag när jag gick från jobbet. Den där lyckokänslan som faktiskt infinner sig ibland. Kan bero på att jag har varit förkyld å hängig i drygt en vecka och äntligen börjar återfå lite energi.
Sen så har jag en barnvecka framför mig. Hoppas att det blir en härlig vecka. Jag har längtat efter mina tjejer så mycket att det ska bli skönt att få kramas med dem ikväll. Och första kvällen på min vecka brukar vara väldigt mysig med en massa babbel och uppdateringar om livet. 

Vi har en "lek" vi brukar köra under middagen. Den heter "Dagens bästa - dagens sämsta". Varje person får helt enkelt berätta om vad som varit det bästa med dagen och vad som varit mindre bra.
Nu har jag även lagt till en kategori om att man ska berätta om något som man är tacksam för eller vad man gjort för bra för sin egen skull. Det är lite stärka självkänslan-tanke bakom den idén, förstås.
Men det som är så skönt är att jag faktiskt får veta saker som de annars aldrig skulle berätta för mig. Även tonåringen är med på noterna och det hör ju inte till vanligheterna.

På tal om lycka. De där stunderna när man faktiskt känner den där genuina lyckokänslan. Som plötsligt bara dyker upp av ingen anledning. Den kände jag häromdagen i bilen.
Den var så påtaglig och genomsyrade hela mig. Just då kändes det som att det inte fanns nåt i hela världen som kunde förstöra den känslan, även fast jag rent intellektuellt och erfarenhetsmässigt visste hur skört livet kan vara. Men det kanske också var därför som jag bestämde mig för att behålla den korta stunden av lycka i minnet. Att när jag nu skriver det här, gör att jag kan gå tillbaka och påminna mig om den känslan när det känns tungt nästa gång.
Så idag är jag tacksam för att jag faktiskt har upplevt lycka!

.: det ordnar sig :.

Tänker bara göra en kortare uppdatering.
Har inte gråtit nåt mer sedan förra blogginlägget. Det är bra.
Saker som berör mig djup har också en tendens att röra om. Det får mig att tänka till. Ifrågasätta och ta nya beslut.

Och det ordnar sig. Det gör det.
 



.: Ute på nya äventyr :.

Resan till Säffle blev en underbar mys- och rekreationshelg, som kommer leva kvar i minnet länge. Det var god mat å dryck, mycket skratt blandat med allvar, och så långpromenad, yoga och meditation. Sen så har jag lärt mig att spå i kaffesump, det är inte så illa.

Nu, några dagar senare, så sitter jag på ett tåg med rödgråtna ögon på väg till Göteborg. Livet kom ikapp och gav mig en käftsmäll. Men vem har sagt att livet ska vara lätt att leva? Det är bara att hänga på och hålla i sig i livets bergodalbana, som en av mina bästa vänner brukar säga. 

Och faktisk. Efter ett dygns gråtande kan jag också se det goda i livet. Nu väntar två inspirerande dagar med tre härliga kollegor. Och sen så har jag ju en hotellnatt att se fram emot.

Tjing!

.: Myshelg i Säffle :.

Just nu. Sitter i en bil tillsammans med fyra andra kvinnor på väg till Säffle. 
Vissa känner jag väl, en annan mer som bekant och en inte alls sedan tidigare.
Vi pratar, skrattar och uppdaterar oss om allt som händer i livet.
Och det är ett härligt gäng helt olika individer. Mediala, ordinära, kreativa och vissa mer tokiga än andra. 
Det här kommer bli en spännande helg.


.: Idag var en bra dag :.

Jag har gått och haft en oro i kroppen ett tag, pga händelser och människor omkring mig. Både för vissa som står mig nära och vissa som jag måste tillbringa tid med.
Men just idag känner jag ett lugn och en tillit att "det ordnar sig" (mitt motto).
Det kanske hänger ihop med den samhörighet jag kände när jag fick skratta tillsammans med närmaste kollegorna på eftermiddagen. Eller nöjdheten över att ha klarat förmiddagens prestation i form av att leda ett möte med röriga deltagare.
Eller så är det bara glädjen över att få små roliga meddelanden av en kär vän.
I vilket fall. Idag så är jag tacksam för att oron har försvunnit. Åtminstone för idag.

.: Minsann... :.

Det fanns inga dåliga ursäkter. Ändå hoppades jag in i det sista att passet skulle vara fullbokat...men tji fick jag. Nog fanns det en plats även för mig.
Och det va ju riktigt skoj. För det är sånt här jag gillar. Träning med dans å musik.
Friskis, here I come!


.: Höst, vardag och träning :.

Nu har hösten tagit fart på allvar. Förutom vädret så har nu alla mina tjejernas aktiviteter dragit igång.
Den här helgen var det konståkning och allt vad det innebär. Jag är delaktig i föräldrarådet, som nu planerar skridskobytardag nästa helg. Och utrustningen behöver fyllas på och bytas ut. Sen på måndag och tisdag är det ridning och jazzdans. Det är skoj att de gillar det de håller på med.

Jag blir mest chaufför, även om de numera tar sig till och från sina aktiviteter på egen hand till stor del. Det borde förstås gynna min egen träning som har legat på vänt hur länge som helst. Promenader behöver inte planeras, men har ändå lyst med sin frånvaro. Men nu har jag börjat så smått den här veckan. 
Och imorgon är det dags att testa något nytt. Nu ska jag ta tag i det som jag egentligen tycker är riktigt roligt. Det blir ett afrodanspass på Friskis. 

Jag tänker som så att om jag skriver detta på bloggen nu, så kommer jag inte undan så lätt. Jag måste komma på en riktigt usel ursäkt om jag inte tar mig dit imorgon. Eller hur!? 

.: Tacksamhet :.

Idag är jag tacksam för
  • att jag har ett jobb som ändå är rätt ok
  • att jag har goda vänner som får mig att må bra
  • att jag är frisk
Och så har jag gått ner fyra kilo...det är inte så illa pinkat.

Tjing!

.: Reflektion :.

Mycket händer i mitt liv men inte så mycket här på bloggen.
Nyligen var det årsdagen av en väldigt omtumlande händelse i mitt liv. En händelse som fortfarande präglar mig och får mig att fundera över så mycket i mitt liv.
Och livet är verkligen inte okomplicerat. Långt ifrån. Jag ställs inför nya prövningar och inser att det är precis ett år sedan sist. Jag vet inte var jag är på väg. Men jag lever. Och jag är starkare nu än då.


.: Slut på lata dagar med Bullen :.

Men herregud, hur fort kan två veckor gå egentligen? Min semester är redan slut imorrn. Så nu är det dax för allvar igen.

Det har varit lata dagar, barnen och jag har inte gjort särskilt mycket. Fast vi har passat en massa djur. Syrrans katt och exets katt och så lite hästar... men den bästa passningen har varit att få ha Bullen här hemma hos oss.





En sån liten goding så jag vet inte vad. Hur lugn som helst, och skäller gör han inte heller. Han har varit en liten ängel att få rå om i en vecka. Jag har nog blivit kär. Och på fredag kommer hans matte hem från Grekland och vill ha honom tillbaka.

Jag kom på en lite busig idé som jag föreslog för barnen. Att vi skulle kidnappa honom och säga till hans matte att han hade rymt... Men se det gick inte, mina busbarn är inte så busiga som jag trodde, för "Åh nej, så fååår man inte göra, mamma!" 

Nu ska jag njuta av min sista semesterdag för den här perioden, plus lite fix inför jobbstarten.
Vi hörs bloggen!

Tjing!

.: Victory & Success :.

Jag vet inte riktigt vad det är jag går igenom just nu. Men någon typ av minneskavalkad är det nog.

Tänker tillbaka på en underbar weekendresa med de bästa av vänner en helg i september förra året. Då jag var mitt i min värsta kris någonsin (mer om det på hemliga bloggen), men också på något sätt i ett uppvaknande.

Där och då blev jag spådd och den spådomen jag fick var så klockren. Så rätt. Och det känner jag än idag.

 
Så här lyder den:

Goda nyheter är på väg! Kvaliteterna av detta positiva kort är avslut, seger och framgång som ofta följer en svår period.

Många människor runt omkring dig är mycket stolta över att se hur du triumferande kom igenom det.
De respekterar dig och kommer nog att försöka följa ditt exempel. Du har arbetat hårt och ägnade stora ansträngningar för att få detta i ditt liv där du har blivit klokare och har vuxit på så många sätt. Kom alltid ihåg att stanna upp och klappa dig själv på ryggen - du förtjänar det.
Detta kort påminner dig också om att stanna jordad, kom ihåg var du kommer ifrån, och hålla ditt ego i schack - Glöm inte bort vem du egentligen är. Denna seger kan användas som ett pedagogiskt verktyg för framtiden. Inse att om du kom igenom denna svåra tid, så kan du uppnå vad som helst!


Orginalversionen på engelska:

Good news is on the way! The qualities of this positive card are completion, victory, and success that often follow a difficult period. 

Many people around you are very proud to see how you triumphantly came through it.
They respect you and may even attempt to follow your example. You've worked hard and devoted much effort to get this point in your life, where you've become wiser and have grown in so many ways. Always remember to stop and pat yourself on the back - you deserve it.
This card also reminds you to stay grounded, remember where you came from, and keep your ego in check - don't lose who you really are. This victory can be used as a teaching tool foor the future. Realize that if you came through this challenging time, you can achieve anything!


.: Medberoende och psykisk ohälsa :.

Ett lösenordsskyddat inlägg finns nu på bushemliga bloggen.

Det är bara att kommentera under "Säg nåt!" på detta inlägg och ange din e-postadress så mejlar jag lösenordet. 

.: Busigt middagstips :.

En picard-butik har nyligen öppnat här i närheten av oss. Den har snabbt blivit en favorit när tiden inte räcker till för matlagning under vardagarna. Och ännu mer en favorit för en busmamma som inte sätter matlagning högst upp gilla-listan.
Igår kväll testade vi det senaste inköpet som stavas BOKSTAVSPOTATIS.
Det passade riktigt bra till fläskkarrén som busmamman själv lyckades bränna på grillen... Nu fanns det åtminstone något de stackars busbarnen kunde äta.

 
Det första ordet känns väl rätt självklart för att vara mig? Men de sista fyra bokstäverna var inte planerat. Det var antagligen en undermedveten tanke för hur jag känner för matlagning...

.: Nu drar jag... :.

...till min kusin i Mariestad och sedan blir det Törebodafestivalen i dagarna tre.
Jag ska vara vild å galen, sjunga mig hes till Sommaren är kort och headbanga till Twisted Sisters alla låtar... Japp, så där lite Wild and Crazy som bara en busmamma kan va.
På söndag kväll är jag tillbaka igen som den ordningsamma Busmamma jag är. 
Tjing!
 

.: Lite skoj :.

Idag är min sista arbetsdag innan semester. Visserligen har jag bara en tvåveckorsperiod. Men det ska bli skönt ändå.
Och så här inför semestern bjuder jag på lite skoj i feministisk anda...

 

.: Rolig leksak :.

Som jag har skrivit om tidigare har jag en önskan om att få lite mer ordning och reda i mitt eget kaos. Och för att få ordning på alla miljoner laddarsladdar som det kryllar av här hemma har jag nu tagit fasta på förvaringsdrottningens tips och skaffat mig en egen DYMO.

 
Men den här investeringen var tydligen inte enbart en investering för ordningen i hemmet, för efter en dag på jobbet och barnen ensamma hemma så var den första kassetten med märkband slut och jag hittar en massa små budskap när jag kommer hem...
 
En fantastiskt rolig leksak!
 

.: Busigt tidsfördriv :.

Det var ett tag sen min blogg gjorde skäl för sitt namn. Så idag bidrar jag med en bild från en busmammas vardag.

 
Ett tidsfördriv på väg till jobbet. Och heter man Busmamman på Wordfeud så får man, precis som här, göra skäl för sitt namn ibland... 

Tidigare inlägg
RSS 2.0