.: RelationsRapport :.
Vi har kunnat prata ut om vad som hände den där hemska helgen när allt blev så fel. Och vi är överens om att vi inte vill separera egentligen. Det kanske känns som en lätt utväg när inget fungerar, men i längden så vet vi ju att så inte är fallet. Man måste kämpa för relationen, iallafall då man har över 15 år och 3 barn tillsammans. Det är inte lika enkelt som då vi var unga och oberoende, och inte hade något som vi direkt hade ansvar över. Ok, jag hade ju det, men det var liksom MITT ansvar och jag behövde inte blanda in J i det ansvaret där och då.
NU däremot, 3 gemensamma barn senare, så ser ju inte riktigt livet ut som då. Det är jobb och karriär. Dagishämtningar och lämningar. Middag, bollibompa och läggning. Sova sova sova... tills väckarklockan ringer igen. Så undar man, var tog gårdagskvällen vägen... ? Den där egentiden som man hade hoppas på? Jaså, somnade jag med barnen! Och sambon hade suttit i soffan och känt sig ensam.
Så var tog "vi" vägen i allt det här? Vuxen-tiden och vuxen-relationen har hamnat nånstans långt bort i periferin.
Men jag hoppas att det är en förändring på väg. Vi har iallafall konstaterat att "vi kan inte leva med varann... men vi kan heller inte leva utan varann..." Så nu fokuserar vi på det senare och försöker få det att fungera.
TACK alla som har kommenterat, mailat och på annat sätt har stöttat och tröstat när jag kände mig som mest nere, då jag faktiskt inte trodde att det fanns någon annan utväg... Jag hoppas att jag hade fel. Jag kan inte säga att jag är säker på att det kommer fungera men jag tror och hoppas på att vi hittar en lösning. Så tills vidare kämpar vi på.
Tack än en gång alla goa bloggläsare! Det är jätteroligt med kommentarer, så fram för mer sånt! :-)
Trevlig Lucia på er alla!
Så glad för din skull...Hoppas hoppas att julen blir fin och att ni hittar tid för varandra bland alla julklappar och skinkmackor!
Kramar Camilla:-))
Åh vad härligt att läsa! HUr jobbigt det än kan vara så hoppas jag verkligen att ni hittar tillbaks till varandra igen, en jättekram från mig!
...tack!
VARMT
//Nina
Men vilka underbara ord att läsa! Blir så jätteglad att det går åt rätt håll och att ni finner ljusglimtar i allt det jobbiga. Det _är_ grymt svårt att behålla relationen och vuxenlivet med flera små barn på kort tid, taskig sömn, sjukdomar, stress och gud vet allt. Jag önskar er verkligen en härlig weekend utan barn i julklapp, där ni får tid att bara vara ni och inte ens lämna hotellrummet. ;)
Jättekram!!!
Tänker på er och hoppas ni följer era hjärtan.
Stor varm kram!!!
Nadja din toka!!
Jag håller på dig i alla lägen det vet du!! Girl Power, det är ju du i ett nötskal!
Åh vad härligt att läsa. Har ofta tänkt på dig o jag kan erkänna att dina inlägg berör o tårarna har varit nära.
Skönt att ni hittat tillbaka och inte gav upp, det är så lätt hänt. Hoppas ni kämpar på och finner harmoni.
Massa kramar !!!
