.: I väntans tider... :.

Det var något magiskt med snön och vintern som skymtade en skvätt nu i veckan. Mina tjejer fick nåt tindrande i blicken... något förväntansfullt. Helt plötsligt gick det upp för dem att med vintern kommer julen och så småningom tomten. Och i väntan på julen så hör det bara till med pepparkaksbak. Så efter en hel del tjatande övertalades busmamman till en eftermiddag med pepparkaksdeg-kavlande, mjöl-bombande och kristyr-kladdande.



Man kan ju fråga sig hur roligt det är att kavla pepparkaksdeg i skyttetrafik, för att direkt få se de små terrorist-bagarna knåda ihop den fina tunna utkavlade degen i en klump INNAN de ens fått dit en endaste kakform. Och OM de mot förmodan får för sig att använda kakformarna så kan man ju ge sig den på att syrran absolut ska använda exakt samma vid exakt samma tidpunkt (=bäddat för slagsmål). För att inte tala om vilken sockerchock kristyrsmeten ger strax innan läggdax! Varför använda uppåt-tjack när man kan använda sockerkristyr och få samma effekt? 

I vilket fall, resultatet blev ju ganska bra till slut:


Så där ja, nu har busmamman uppfyllt sina julpyssliga plikter för i år. Fast så här tidigt, redan i november, har det nog aldrig hänt tidigare, så kanske, kanske, om ni har tur, så faller andan på vid fler tillfällen innan julen står vid dörren...

Men nu till nästa väntan... den bästa väntan. Redan innan tomten, julen och klapparna dyker upp, så väntar faktiskt mina tjejer på den bästa julklappen av alla. En liten kusin. Den lilla kusinen skulle ha gjort entré för 3 dar sen enligt konstens alla beräkningar, men som alla vet så gör de små liven lite som de vill när man kommer till det här med bf-datumet. Dock lär det ju inte dröja allt för länge nu och som ni alla säkert förstår så önskar vi inget hellre än att lill-kusinen tittar ut och förgyller vår tillvaro!

Och bara för det så kom jag precis på hur det var för en si så där 3 år sedan då jag själv gick i väntans tider med Lilla S i magen och med bf 060105. Den gången skrev jag ett inlägg den 7 januari-06 på hemsidan I väntan på Bebis som lät så här:


060107: 4:e barnet, på plustid & inga känningar - lurad?


Man tror att man är erfaren och vet hur allt hänger ihop när väntar 4:e barnet, men oj vad man lurar sig själv då. :)


Här kommer lite av mina tankar efter mina tidigare erfarenheter:


1:a barnet: Hade egentligen ingen aning om hur och när allt skulle börja, men blev ju lite less när bf-dagen kom och ingen bebis behagade titta ut. Dessutom så ringde min kollega som skulle ha 2 veckor EFTER mig och berättade att hennes bebis hade kommit redan dan innan MITT bf-datum. Orättvist, så in i bomben, tyckte ju jag. ;) Hur som helst så kom ju min förstfödda 4 dar efter utsatt datum.


2:a barnet: Den här gången var man ju stursk och tänkte att den här gången kommer jag nog få INNAN bf-datum, för det hade man ju hört att omföderskor ofta får tidigare (lurad?). Och med en bebis beräknad 25 mars, så var jag ju sååå säker på att få ett marsbarn, kanske att den t.o.m skulle komma lagom till min egen födelsedag 28 mars... så övertygad var jag så att jag till och med vaknade på natten till den 28:e och satt i soffan och verkligen försökte känna efter var de där förbaskade värkarna höll hus. Det blev inget marsbarn, utan hon kom i april, 8 dar över tiden.


3:e barnet: Nu var man ju luttrad. Aha, jag hade ju lurat mig själv lite tidigare med mina förväntningar på att inte gå över tiden, självklart är jag en sån som går över tiden med mina barn. Så den här gången var jag ju övertygad om att gå iaf en vecka över tiden. Hade själv ett datum 6 dar efter bf-datum som jag siktade in mig på. (varför siktar man in sig på nåt datum ö.h.t, undrar jag nu?) Men, döm om min förvåning när värkararbetet startar på bf-dagens kväll och bebisen faktist väljer att komma bara 6 timmar efter bf-dan. Då blev jag ju helt överrumplad istället, var ju knappt redo eller förberedd alls. :)


Den här gången (4:e barnet): Jo, man har tydligen inte längre minne än till förra gången, för nu har jag ju istället gått och oroat mig för att få för tidigt (typ i dec) IGEN. Och, som vanligt hade jag ju ställt in mig på ett datum som jag "trodde" på, dvs den 6/1, 1 dag efter bf-dan. Allt bara för att förra bebisen kom vid den tidpunkten och då skulle det ju bli ett snyggt födelsedatum 060106 och alltid röd dag. Perfekt! :)


Men, vad säger man... nu sitter jag här på plusdag 2 och inser att jag bara lurar mig själv... antagligen kommer den här lurbebisen, som har lurat mig redan från start eftersom jag inte fattade att jag var gravid förrän i v.14, att vara ännu mer lurig än alla andra och låta mig gå flera veckor över tiden, bara för att få mig att inse att livet inte går att förutsäga...


Fr.o.m NU ska jag INTE tro nånting och INTE ha några förväntningar på när, var, hur... ... den kommer ju när den kommer... eller hur? ;)


Förresten, jag tror att den här bebben verkligen vill att jag ska hinna längta riktigt ordentligt på den, eftersom starten inte blev så bra, då graviditeten var oplanerad och känslorna som pendlade rejält i början.


"Men nu förstår du, lilla bebben, att alla i familjen längtar väldigt mycket efter dig. Storasyster vill att du ska komma idag, för det berättade hon flera ggr för mig i morse. Så du är sååå välkommen ut nu!" :)



Och precis just så känns det nu. Så till lilla kusinen: Du är sååå välkommen ut nu! Tjejerna längtar efter dig.


Kommentarer
Postat av: Förväntansfull faster med stor mage

Åå, nu blev jag rörd till tårar i ögonvrån...

2008-11-30 @ 10:27:43
Postat av: Camilla

har de blitt nått än då?

Ser smarrigt ut med alla bakverk-förmodar att du får väldigt snälla barn med så mkt pepparkakor??S



KRAM

2008-12-03 @ 19:48:34
URL: http://rokfrirokare.dinstudio.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0