.: En härlig tid :.

Vintern rasat ut bland våra fjällar,

drivans blommor smälta ned och dö.

Himlen ler i vårens ljusa kvällar,

solen kysser liv i skog och sjö.

Våren. Förändringarnas tid. Det stämmer så väl in på mitt liv just nu. För det händer så mycket. Roliga saker. Intressanta saker. Spännande saker. Viktiga saker.

Jojomensan. Det ligger verkligen förändringar i luften. Vad det handlar om kan jag inte riktigt gå in på i detalj, det är för tidigt än, men hur det än blir så ser jag det enbart som positivt för mig. Jag känner mig så uppspelt kring det hela, men måste helt enkelt spara på det och suga lite på karamellen innan jag kan bjuda er på den.
(psst, för den extra nyfikne kan jag ge en ledtråd: se mitt förrförra inlägg)

Sen är det förstås lite förändringar i boendet och kanske en framtidsvision i kommande boende. Nya tvättstugan är så gott som klar. Jippiie! Och detaljplanen till området dit min tomt tillhör kommer troligtvis vinna laga kraft inom kort. Det innebär att om ca ett år kan vi bygga vårt drömhus eller kanske sälja och hitta vårt drömläge någon annanstans.

En av de viktigaste förändringarna är ändå hur mitt och sambons förhållande har utvecklats. Vi har det bättre än på länge. Det känns som det har vänt. Den onda cirkeln är bruten. Det är ju egentligen helt otroligt, för det har funnits perioder då jag verkligen har känt att det har varit kört. Men nu har vi klarat av motgångarna. Kanske gav de där två tillfällena på familjerådgivningen för ett år sedan något i alla fall?

Att jag sedan har 4 härliga ungar som ger mig så mycket kärlek och dessutom bara får lovord på dagis och skola är ju inte heller  något man kan sätta på minus-sidan. Visst är de envisa, busiga och obstinata emellanåt, men de är åtminstone mina alldeles egna obstinata trollungar som jag är så stolt över.

Annars då? - Jotack, jag kan inte klaga. Våren är här. Solen skiner. Jag har fått färg i ansiktet, fräknar på näsan och har minskat 10 kg.

Kan det bli bättre?


.: Hormoner :.

Jag har märkt att ju äldre jag blir desto mer lär jag känna min kropp och mina hormonsvängningar. Det här med min menscykel till exempel. Det är som att jag nu har kommit på kroppens signaler för var i mencykeln jag ligger, på ett helt annat sätt än förr. Kanske pga att jag har blivit äldre och mer erfaren (hur gärna jag än vill förneka det). Eller så är det bara så enkelt som att åldern har fått min kropp att ge tydligare signaler. Ja, i vilket fall, det lär jag väl aldrig få veta. Men jag vet iallafall varför jag ibland har humörsvängningar och vad mitt beteende ofta är ett resultat av nu för tiden. Mer eller mindre... men  vissa dar dock mindre än andra...

Som idag. Jag har varit på ett strålande humör. Mycket mer flörtig än annars. Kunde inte låta bli att söka ögonkontakt och le till var och varannan människa jag mötte. På stan, i tunnelbanan och på kursen som jag har deltagit. Snacka om kärlekstörstande! Dessutom har plötsligt tankar kring graviditet och bebislängtan dykt upp. Men va 17 är detta? Jag ska inte ha fler barn. Det är finito nu! Jag har 4 stycken och det räcker gott och väl. Herregud människa, får du aldrig nog? - Men visst är det härligt med den där gravidmagen och tänk va mysigt med en alldeles egen liten nyfödig. Tänker den där knäppa hormonstinna hjärnan. Hmm... vadan detta?

Ni som har praktiserat Billingsmetoden, s.k naturlig födelsekontroll, vet vad som händer med slidans sekret då det är en viss tidpunkt i månaden. Japp, klart och genomskinligt, typ äggvita. Så, vid mitt toalettbesök vid dagens slut gick det plötsligt upp ett ljus för mig. Eller jag kanske ska säga att hissen gick ända upp. Eller att kronan trillade ner. Pling! - Aha, ägglossning! Jamen, då fattar jag. Hur kunde jag vara så dum? Mitt skumma beteende och mina konstiga tankar. Då är det ju helt solklart. Ja, jag fattar ju iallafall. Men frågan är vad alla mina stackars utvalda flört-objekt tänker. Men, so what? Förhoppningsvis har jag förgyllt deras dag idag.

Så nu vet ni det! Kanske är det för mycket och oönskad information för vissa... men, men. Det bjuder jag på! :)

 

.: Jobb jobb jobb :.

Det är mycket nu! Förutom ett planerat och även ett redan avklarat barnkalas, så har jag verkligen fullt upp med jobbet för tillfället.

Jag hoppas ni har överseende med min frånvaro!

Jag kommer, så snart jag bara hinner och har lust, att både besöka alla mina favoritbloggar och kanske knåpa ihop ett och annat blogginlägg själv...

.: Kärlek :.

Det här gänget mötte mig i dörren efter min tvådagars konferens...

image110

...med glittrande ögon och lyriska över att mamma äntligen har kommit hem igen, så räckte de över sina presenter till sin gamla busmamma. Denna välkomstkommitté gjorde mig så varm om hjärtat. Insåg att jag faktiskt hade saknat de små kärleksmonster en hel del... 

Och gissa om detta gratulationskort gjorde mig än mer gråtmild? Det är kärlek!
image111

Min underbara dotters egen-komponerade kort. Det ÄR verkligen kärlek!

Måste även få passa på att berömma henne för hennes kreativitet. Hon skriver och skriver och skriver. Hela dagarna i ända.
Nu har hon fått för sig att vi ska ha loppis och har skrivit ihop en hel hög med lappar som hon ska sätta upp i området.
Exempel på en av hennes reklam-blad:
image112

Är det inte underbart?

(ett förtydligande för den som inte förstår vad den 20.9.mars betyder. Den 29:e mars förstås! Helt solklart, tycker en helt opartisk busmamma)

Tillägg: Ovanstående inlägg skrev jag för två dagar sedan, men så plötsligt hände nåt, blogg.se fick spunk... eller egentligen var det bara nån uppgradering till en ny plattform... som tydligen inte har lyckats. Så nu, två dar senare, är de tillbaka på ruta ett igen. Men äntligen kan man iallafall logga in...

Därför kommer publiceringen av detta blogginlägg alldeles ypperligt lägligt för att samtidigt hylla min alldeles egna härligt obstinata underbara och envisa dotter som fyller 7 år imorgon. Tänk att det har gått hela 7 år sedan man gick där och vankade som en anka och undrade varför den där marsianen i magen inte behagade komma på utsatt datum. Hon höll oss på halster ända till den 2 april, men visst var hon väl värd att vänta på, den vackraste lilla baby man kunde tänka sig!

Puss på dig min älskade unge och grattis på 7-årsdagen!

RSS 2.0